torsdag 6 januari 2011

Vem vill ha nr 9 nu?

En förbannelse har drabbat fotbollsvärlden. En efter en faller de tunga pjäserna och snart återstår ingenting förutom ett oändligt mörker av ett nummer som en gång var respekterat och som samtidigt stoltserade på ryggen bakom några av världens bästa spelare.

Den 15e april kastade Kid Nailson en hemsk förbannelse över numret nio. I vad som blev en historisk fiaskodebut för Shake i deras första match någonsin hade en man med nr 9 på ryggen chansen att sätta ett superpsykologiskt mål som hade gett Bake hopp och energi. En superframspelning av vad jag tror slogs av succéCal gav helt öppet mål för Kid. Mellan Kid och ett helt övergivet 7-mannamål fanns sedan 1 boll liggandes vid högerfoten, 1 meter perfekt lagd konstgräs samt möjligheten att som första historiska man slå in Shake n Bakes första mål någonsin. Men vad som hade kunnat bli en fantastisk start på fotbollskarriären för Kid blev istället något helt annat.

Blev det mål? Nej.
Blev det hörna? Nej.
Vad blev det då? Inkast, fiasko och början på en förbannelse.

Vad som sedan hände med Kid vet nog alla. Men detta är större en så. Nu kan vi konstatera att något hemskt hände den dagen, något som är större än både dig och mig, något som inte går att förklara....

Året är 2009 och Zlatan Ibrahimovic har gjort en fantastisk höst i Barcelona, med nummer 9 på ryggen. Höstsäsong blir till sedan till vårsäsong och tidigt under 2010 börjar alla spelare i Shake att välja sina nummer inför kommande säsong, Kid väljer nr 9. Samtidigt i Spanien började allt gå åt helvete för Zlatan. Kanske anade Zlatan då, med vänner och bekanta i Sverige, att Kíd hade valt nr 9 Kanske hade han på känn att något fruktansvärt hade hänt med hans nummer. Zlatan gjorde därefter allt han kunde under sommaren för att lämna Barcelona vilket han lyckades med. Valet föll på Milan, med nr 11 på ryggen. Kanske hann han precis att byta nummer innan det var för sent. Innan det nu befläckade nummret hade hunnit att ödelägga hela hans karriär.

Men vissa har inte lika tur som Zlatan. I England hittar vi vad som en gång var världens bästa striker. Fernando Torres hade aldrig någon chans. En fotbollskarriär som höll på att bli en solskenshistoria, byttes ut mot evigt mörker. När förbannelsen började ta fart under våren 2010 anade man att Torres spel började svikta. När sedan 2010-11:s säsong började var det redan för sent. Nu fortsätter trenden. Samuel Eto, Benzema, Stefan Selakovic, alla som haft lysande karriärer men som nu hör folkets jubel tystna. Listan kan göra längre, mycket längre.

Fernando var den första som föll offer på riktigt, det sägs att förbannelsen drabbar de största först. Så vad kommer hända härnäst? När omvärlden snart blir medveten, kommer det då att vara för sent, vilka spelare kommer finnas kvar? Frågorna är många, svaren få. Men vad vi vet är att snart är han den enda, Kid Nailson. För vem vill ha nummer 9 nu?

lördag 1 januari 2011

Nyår, ett superfiasko som vanligt, trots Kids frånvaro

Hej

Nu har 2010 passerat och vi har nyss fullbordat allt vad ett nyårsfirande innebär. Det började med fondue hos Kip. Som vanligt var Kirk och Chazz kungar på bordet. Kip hade införskaffat oxfilé, fläskfilé, entrecote och kyckling. För första gången vågade superduon testa kyckling. Något som vi inte borde gjort (eller?). Vi nailade alla köttsorter och såser samt pommes. Jag och Chazz som var det mest rutinerade fondueätarna vid bordet fick agera coacher åt resterade fittor. Medan de andra killarna kastade in handduken med några kilo kött kvar, stod Kirk och Chazz kvar och kämpade för att återupphålla kötthhedern och samtidigt kvällen vid liv. Efter fonduen krökade vi lite medan tolvslaget närmade sig med stormsteg. Frågan var fortfarande vad vi skulle hitta på när klockan skulle ringa in det nya året. Efter lite samtal och överväganden av de andra kom vi fram till att vi skulle till Mölndal av alla ställen(!?) I alla fall, kl 23.00 supernailade Kirk toan då han gjorde årets sista spya. Kl kvart över elva när vi var på väg till taxin nailade Chazz årets största och sista kaskad. Den innehöll inte mycket mer än kött. Vi hann analysera i cirka 1,5 min medans Folk klädde på sig och kom fram till att det kunde användas som köttfärs. Efter att ha beundrat Chazz konstverk begav vi oss mot Möln-fucking-dal. Väl framme upptäckte vi att snittåldern låg på cirka 11,5 år. Smådamer e gött i vanliga fall men de va alldeles för magra för våran smak. Det var hur som helst ett jävla liv om 12-slaget medans vi höll oss väldigt passiva, förutom att vi valde att hångla med varandra i brist på tjocka tjejer. Innan klockan slog 12 hann vi konversera med en vit version av Mike Cannon. Google it. 23:50 började folk skrika och spruta champagne trots att det återstod 10 min tills det egentligen var dags. Höjdpunkten runt 12 var när en kille ringde till någon och öppnade samtalet med:"Jag är så jäääävla full!!". Redan nu en klassiker.

Kvart över 12 tyckte ynglingarna inklusive Chazz med sina 21 vårar mot de knappt könsmogna att det var dags att dra sig tillbaka mot huset. Vi möttes av någon sorts kö till dörren och ser att det står en förälder och kommenderar folk att lämna området. "Otippat" nog så står det en Mölndals-nisse och skriker om rättigheter till sina tillhyggen som ligger i huset utan att egentligen veta vad han pratar om. Vi slog oss ner i två minuter innan vi kom fram till att det var dags att lämna Eklanda.

På hållplatsen i väntan på taxin kände Kirk att allas fyllor hade avtagit och bestämde sig för att liva upp stämningen genom att fyra av projektil i form av kräk. I detta läge kände ingen att det riktigt var läge för att fortsätta kvällen men ändå fortsatte vi till en ny fiaskofest som låg i Lindås. Direkt när vi kom dit var det hetskig stämmning då direkt två sköna gubbar började "gruffa" med varandra. Vi och Kip och några andra, med bland annat Fairchild, satte oss i ett rum och hade det gött i en timme eller två innan det var dags att dra hem. Vi återvände dit kvällen började och fick skåda Chazz superspya som innehöll minst ett kilo köttfärs. Kvällen var fullbordad.

Men såhär i efterhand kan vi konstatera att all skit som hände i kväll var värt mödan. För vårt riktiga mål med nyårshhelgen är nyårsdagen vilken kommer bli supermysig dag. För det första ska vi ligga o mysa med filtar framför teven  hela dagen och kolla på supermysiga äventyrsfilmer. Vi ska fixa världens göttaste käk som innebär en halvinnbakad pizza med ostfyllda kanter och kebabkött med bearnaeisesås, mer känd som den superkända pizzan viking, fan vad vi längtar!!!!!!!!

Gott nytt år önskar Kirk och Chazz!